Jag fick följa med när dessa nio söta valparna skulle känna gräs under tassarna för första gången. Det är pojkvännensbrorshundsvalpar..(!)

Först låg alla i en stor valphög och såg livrädda ut. Men efter ett tag började dem hoppa runt och busa med varandra och med oss. Det var supervarmt för de små, och det blev några dopp i vattenskålen. Efter en stund va de varma och trötta och somnade en efter en. Jag fick en kompis i famnen. Han närmade sig lite försiktigt och gick från att ligga bredvid mig till att lägga huvudet på mitt lår till att slutligen krypa upp och somna i min famn. Jag smälte, självklart!

 

Äntligen har jag tagit tummen ur och köpt mig en liten kaffebryggare. Fem koppar är allt den kan, men en kopp är allt jag behöver.

I eftermiddag får den jobba dubbelt skift, då fin besök kommer på kopp och paj!

Fixade till min fina cykel med en cool pryl från USA. Nu hittar jag cykeln ännu lättare!

 

 

Igår var det tävling mellan mig och pojkvännen. Golf, nio hål, alla slag räknas. Jag hade som alltid bra sving men svårt att träffa bollen. Bollen flög ofta långt, och snett. Pojkvännen var däremot (förvånandsvärt) duktig och fick bollen att gå både långt och rakt. Det slutade med att han vann med sju slag bättre än vad jag hade. Grattis!

 

 

 

På vägen  hem från Ullared tog jag och pojkvännen en avstickare från den vanliga vägen, för att ta färjan över till fastlandet. Vi tog färjan mellan Bolmsö och Ljungby. Smart nog heter den Bolmsöfärjan. Turen tog knappt tio minuter och eftersom pojkvännen alltid har Flyt (med stort F) så kom den precis när vi kom. Framför oss hade vi en stor husvagn, som inte fick plats så vi fick platsen istället. (Flyt, som alltid) Vi hade lika breda leenden som tyskarna framför oss. Det är inte varje dag man får åka färja!

 

 

 

 

 

Idag har vi bara väntat. Väntat på att klockan inte ska gå så fort, inte gå så sakta, på incheck, fly, tåg och bil.

Det är som med alla resor både skönt och tråkigt att åka. Men denna gången säger vi hejdå(på återseende) till familjemedlemmar, vilket gör det tråkiga ännu tråkigare.

 

Men resan har varit perfect, awesome, wonderful, inte alls "lagom". Och jag kommer tillbaka, så snart jag kan.

 

Sista shoppingdagen. Och jag hade ingen plats i min resväska för fynd eller andra coola saker. Hanna var den ända som hade plats för mer än hon köpt, än så länge. Ändå åkte vi till Marshalls för att fynda. Eller titta, som jag intalade mig själv. Inom fem minuter hade jag två par skor i famnen, ett par låga leopard och ett par färggranna/mönstrade klackar. Upps! När vi gick ut från affären med två kassar, för hela familjen, hade Hanna ett brett leende. Hon var den ända som skulle få plats med de nya tingen. Men jag föll för mina skor och jag sa att jag ska ha dem om jag så ska behäva ha dem båda på mig, om de inte får plats. Hanna erbjöd sig, snällt nog, att ta några saker i sin väska åt mig, men det skulle kosta!

Jag tog på min leopardskorna direkt(så nöjd va jag) och pappa kollade konstigt på mig..

Jag - Jag är kär i skorna!

Pappa- Man kan inte bli kär i ett par skor?!

Jag- Jo!

Pappa- Nej, de har jag aldrig blivit..

Jag- Då har du inte hittat de perfekta paret än då..

 

På kvällen firade vi. Laura, mamma och John hade fyllt år, vi skulle åka hem dagen efter och vår roligaste resa (so far) var slut och vi firade varandra. Kvällen bjöd på tjejprat, mycket god mat och presenter.

 

Har haft en riktigt tjej-lyxdag. Gick upp innan frukost för att följa med Susan till en skola för hår, nagel och hudvård. Vi fick manikyr, alla valde fransk, tråkiga svenskar. (haha) Efter det fick vi ansiktsbehandling, vilket innebär att man har på sig en handduksklänning och får gegga och massage i ansiktet. Väldigt skönt! Jag fick även hjälp med ögonbrynen. Efter en skön massage vaxades dem, inte lika skönt.

Tjejdagen slutade inte där, vi släpptes av på köpcentret. Lunch och några kassar senare landade jag i sängen. En lång "naptime" senare serverades pizza och sallad på utedäcket. Perfekt tjejdag, inte "lagom"

 

 

 

En lugn dag "hemma" blev det idag. Hade lite spring i benen frammåt eftermiddagen, säkert för att vi satt still hela dagen i bilen igår. Nära huset finns det ett berg med en led där man kan springa eller gå en runda. Dit begav vi oss för att sträcka på benen. Hanna, pappa och jag sträckte lite extra då vi även sprang en runda. Uppe på berget finns en konstgjord sjö. Sjön användes förr till ett stort hus, slott, för att det skulle ha tillgänglighet till rinnande vatten. Vattnet låg stilla och var väldigt varmt. Men vi doppade oss inte, men andra gjorde.

 

 

 

 

 

Blir en heldag i bilen idag. Heading "home" to New Jersey!

 

 

 

Idag åkte vi till en man, John, som är lite av en expert på idianstammar. Hans farfar tillhörde en indiamstam och har berättat och lärt honom en massa om sättet de levde på, historien bakom och tekniken. Han visade oss en massa saker.

 

Kvällen spenderades med Harolyne(Kirstens mamma) Kirsten, Doug, Kirstens bästa vän och familjen. Harolyne hade presenter till oss svenskar. Mamma, Hanna och jag fick ett jätte fint smycke i form av en fot. Med den gamla historien bakom att de som först bodde i Chappel Hill hade krigat mot andra barfota. Pappa fick en plundra med Chappel Hills universitys C och N. fint!

 

Imorgon är vi ute på vägarna hela dagen igen. "Hem" till New Jersey igen!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag har vi haft fullt på schemat!

Började tidigt på morgonen, innan frukost, med att köra till strandpromenaden och äta frukostbufé. På bufén fanns hundra goda saker och hundra för söta(äckliga)

Efter frukost åkte vi med en liten båt ut till en ö där vilda hästar strövade omkring. Det var super häftigt att se, fastän jag inte är det minsta intresserad av hästar. Kapten på båten berättade att hästarn var vana vid människor men inte tama. En kvinna hade förra veckan lockat till sig en av hästarna med gräs. När hon gav hästen gräset bet den tag i ett av hennes fingrar. Då skrek hon och hästen, och de andra i flocken, blev livrädda och flydde bort från alla turister som stod redo med kamera. Så kan det gå, medade han. Vana men inte tama- hästar.

Jag försökte mig inte på att gå nära, hade som tur va mitt lånade superzoomobjektiv så behövde inte gå nära för att kunna ta bra bilder.

Efter båtturen, och en glassdrink på McCafé, åkte jag, pappa och Duog till ett museum om pirater som funnits i närheten av de område där vi befann oss. Duog hade varit där innan så vi behövde inte anstränga oss för att läsa engelskan utan kunde ha honom som guide, väldigt skönt. Där fanns rester från ett fartyg som en pirat från ön hade haft. Han kallades för Kapten Svartskägg och hade varit ute på havet sedan ungdomsår. När de fick tag i honom avrättades han och endast huvudet skickades med fartyg till en annan del av USA. (Fanns mycket mer intressanta saker där inne)

Vi hann även ett dopp i poolen innan det va dags att packa väskan. Tre timmar på vägen, plus tio minuter kisse-paus, är vi nu framme i Chappel Hill hos Kirsten och Duog. Pizzan kom precis så den ska vi slänga i oss nu. Efter en lång nattssömn står Joe(Kirstens mamma), shopping, indianer och andra spännande saker på schemat. Vi har två dagar på oss! Stay tooned

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har legat på stranden halva dagen och vid poolen halva. Både jag, mamma och pappa har bränt oss medan Hanna är brun och fin som en pepparkaka. Havet är som i Halmstad, fast varmt! Vinden är varm, vattnet är varmt (stora vågor) och sanden är super varm. Har hållt oss aktiva med både kubb och volleyboll.( Så nu är min kropp röd från solen och gör ont från träning. )

Senare på kvällen kom Kirstens man Doug. Vi åt kvällsmat på en fiskeresturang. Jag tog flundra och musslor. Jag hade aldrig provat musslor och tänkte ge det en chans, men det smakade för mycket fisk och va inte alls min grej. Efter maten gick vi till stranden där de andra var. Fyverkerier tändes ännu en gång och sedan var det krabbjakt. Krabbjakt är inte alls min grej. Man springer längst stranden med ficklampa då krabban stannar när man lyser på den. Sedan tar man upp den med händerna och visar alla på nära håll. Lite för nära håll för min del som inte gillar krabbor!

 

 

Gick upp tidigt på morgonen idag. Innan frukost, som Bill sa. Vi fick frukostbullar, kaffe och brownies att ta med, vi hade ca 13 timmars bilfärd framför oss! Chappel Hill står näst på tur. Första stoppet är däremot stranden 3 timmar därifrån.

Bilfärden gick bra. Mamma fick presenter i bilen.(En scarfs, ett läppbalsam och en klocka.)

Väl framme välkomnades vi av Kirsten (mammas syssling) och hennes vänner. Efter kvällsmaten gick vi direkt och la oss, de tråkiga svenska wikingarna. (haha)

 

 

 

 

 

 

 

Idag blev vi avsläppta at the mall,Nordströms, för en heldags shopping. Vi gick skilda vägar redan från början. Jag gick för mig själv medan mamma, pappa och Hanna höll ihop. Nordströms är så stort att vi inte såg varandra en enda gång tills vi träffades för att äta lunch. TacoBell blev det. När plånboken var lätt, kortet varmt och händerna fulla med påsar var det dags att bli upplockad. Sandys dotter Susan kom. Sandy är som alla mormödrar, även min, och ville att Susan skulle slå en signal när hon hittat oss och vi alla satt i bilen på väg hem. Susan ringde och sa " Hej mamma, jag har med mig alla tre svenskar nu, jag är över 40 år, jag visste att jag skulle klara de!"

 

Väl hemma hos Sandy och Bill visades alla fynd upp.

Jag har inga bilder från the mall eller på något av fynden. Sorry!

 

 

 

Idag firas America. Pappa och Bill ska iväg på en golftur medan vi tjejjer lägger oss vid poolen och gottar oss. Ikväll väntar grillat och fyvärkeri.

 

 

Idag tog hela familjen Goodwin den en timme långa bussresan till New York. Vi klarade oss på egen hand utan våran hjälp Sandy, men det gick bra. Det förvånade oss alla att newyorkarna inte va så stressade som vi trott och behövde man hjälp var det bara att fråga. Vi gick hela dagen, va en del av newyork, följde pulsen med newyorkarna, somnade direkt när vi kom hem! New York va fantastiskt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Börjar veckan på bästa sätt med sovmorgon, en rejäl frukost och morgon gäster..

 

 

 

 

Började dagen med att gå en runda i området. Såg vilda djur, vackra (stora) hus och en pool. Efter frukost åkte vi till NEW YORK, äntligen. Första stoppet var minnes fontänerna för de som omkom 9/11. Det var en väldigt vacker plats med två stora fontäner där namnen på alla som omkom var ingraverade.

Efter det var det dags för en av mina "to do", China town och Little Italy. I China town shoppade vi och i Little Italy( som bara var ett "block") åt vi kvällsmat med Bill, Sandy, deras barn och barnbarn. Väldigt god mat och trevligt pratglatt sällskap!

Imorgon ger vi oss av på egen hand till the big apple New york igen. Det klarar vi...nog. Stay tooned!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag var jag uppe innan tuppen. Ögonen öppnades klarvakna redan vid 5.30. Ändå var vi inte framme vid frihetsgudinnan förrän 10.30. Det var hon som var dagens sevärdhet, men inte bara hon. Först gick vi en guidad tur på Ellis Island, som är en ö dit de som imigrerade till USA kom. Turen tog oss timmar, och ändå fanns där mer att veta när vi kom ut. Man fick följa hur imigranterna från när de kom genom dörrarna tills de kom ut, om de kom ut. Det var väldigt spännande, rörande och lärorikt. Låter som om vi varit i skolan under dagen, men detta var roligt. (haha)

Efter det åki färjante vi färjan över till ön där frihetsgudinnan står. Samma där med guidad tur som också var spännande, rörande och lärorik. Vi åt hamburgarlunch där också!

 

Efter att ha smält hela förmiddagen åkte vi till "the small mall" som bland annat hade en butik som själv hade tre våningar och ett litet café! Vi hann två affärer, köpte förvånandsvärt ingenting!

 

Nu har vi precis mött Bill och Sandys barnbarn. Två av dem i alla fall. Två roliga och pratglada tjejjer i 19 och 22 års ålder. Nu ska jag vila ögon , öron och mun. Risken eller chansen att jag vaknar innan klockan sex imorgon är väldigt väldigt liten. En dag i the big apple väntar och vi har en lång lista på saker att se, äta och köpa så nu är det dags att somna.